Kvinnor vittnar om sexuellt våld under inbördeskriget i Guatemala

Den 14 oktober i år tog en domare i Guatemala beslut om att inleda en historiskt unik rättegång: sexuellt slaveri ska för första gången någonsin prövas i en nationell domstol som ett brott mot mänskligheten.

Foto Sandra Sebastián pressfotograf
Foto: Sandra Sebastián

För mer än 30 år sedan marscherade soldater in i samhällena kring militärbasen Sepur Zarco för att ta män som engagerat sig i lokala markfrågor till fånga. De kvinnor som berövades sina äkta makar för att aldrig mer återse dem, tvingades att följa med soldaterna till militärbasen för att under slavlika förhållanden tvätta och laga mat åt dem. Kvinnorna hölls kvar i sex månader, en tid som enligt deras vittnesmål präglades av regelbundna våldtäkter, hot och förnedring.

Under utredningen av fallet vittnade 15 kvinnor om det systematiska och brutala sexuella våld som soldater utsatte dem för under det guatemalanska inbördeskriget. De vittnade med risk för sin egen säkerhet och med ansiktena täckta av färgglada sjalar för att skydda sina identiteter gällande ett brott som fortfarande omgärdas av stora tabun.

Ett vittne berättade om hur hon en vanlig dag blev våldtagen av ett flertal soldater efter att hon tvättat deras kläder och serverat dem mat sedan tidig morgon. ”De sa åt mig att de skulle döda mig om jag inte lät dem våldta mig, och de höll en pistol mot mitt bröst under tiden.” förklarade hon genom sjalen som täckte hennes ansikte.

Många guatemalanska organisationer har i sina rapporter om inbördeskriget konstaterat att det sexuella våld som soldater utsatte civila för under den här tiden var en del av en planlagd och utbredd krigsstrategi genomförd av statliga aktörer. Det sexuella våldet riktades i 99 % av fallen mot kvinnor, majoriteten av dem var urfolk. De kvinnor som vittnade om övergreppen som soldater utsatte dem för i Sepur Zarco tillhör gruppen maya q’eqchí, och tack vare deras vittnesmål har den tystnad som under mer än 30 år omgärdat de här händelserna brutits. Tack vare vittnena och de organisationer ur det civila samhället som stöttat dem under hela processen tvingas den guatemalanska staten idag att lyssna till de människor som den under inbördeskriget våldförde sig på.

Kristna Fredsrörelsen har, genom sina fredsobservatörer, följt hela utredningsfasen av fallet. De medföljer organisationen ”Mujeres transformando el mundo”, (”Kvinnor som förändrar världen”), som bistått vittnena med juridisk assistans och på grund av detta mottagit hot. Den ickevåldsmetod som fredsobservatörerna använder sig av kallas ”preventiv närvaro”. Genom att vara på plats visar fredsobservatörerna att omvärlden ser och bryr sig om vad som händer. Om någon skulle trakassera vittnena eller om rättegången inte skulle genomföras på ett rättssäkert sätt skulle det få internationell uppmärksamhet och mötas av kritik. Därför minskar fredsobservatörernas närvaro risken för att vittnena skulle utsättas för hot och våld.
Den 29 oktober kommer rättegången att inledas mot två militärer för brott mot mänskligheten. De kvinnor som har mod att vittna mot soldaterna är inte bara offer för en avskyvärd krigsstrategi utan framför allt betydelsefulla aktörer för förändring i Guatemala. Förhoppningen är att deras vittnesmål ska leda till en prejudicerande dom som får betydelse inte bara inom Guatemalas gränser, utan även globalt.

Elin Lundell, Kristna Fredsrörelsen
Läs mer här: http://guatemala.krf.se/2014/10/16/fore-detta-militarer-atalas-for-sexuellt-slaveri/

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page